1600 – 1862 – en stor småstad

Under 1500- och 1600-talen genomgick Sverige, i likhet med många andra europeiska länder, en långsam omvälvning genom skapandet av en stark stat.

Kraftfulla ekonomiska reformer, utbyggnaden av administrationen, och införlivandet av kyrkan var några viktiga delar i förändringen, där städerna fick en viktig roll. Uppdelningen mellan stapelstäder och uppstäder var en av de viktigaste stadsreformerna. Den genomdrevs under 1610-talet och innebar att alla sjöstäder söder om linjen Stockholm-Åbo, från början 13 till antalet, fick rätt till utrikeshandel (stapelstäder), medan övriga städer istället förbjöds att handla direkt med utlandet. Denna reform innebar ett stort avbräck för många städer, däribland Vadstena. Som i många andra städer försökte man i Vadstena ett flertal tillfällen att återfå rätten till utrikeshandel. I Vadstenas fall sammanföll dessutom detta avbräck med stängningen av klostret, något som betydde en motgång för stadens ekonomiska liv. Från 1600-talets början kan man därför beskriva Vadstena som en ny typ av stad. Den var då inte längre en av de viktigaste orterna i riket, utan kom att förändras till en vanlig svensk stad. Förutsättningarna för de svenska städernas liv fixerades över huvud taget vid 1600-talets början och kom sedan att på många viktiga områden ligga fast fram till det så viktiga 1860-talet. Därför kan man beskriva perioden 1600-1860- talet som en enda, även om den naturligtvis ändå innebar stora förändringar och svängningar.