Om föreningen

Vadstena museum & hembygdsförening

Bakom stadsmuseet står Vadstena Museiförening, en ideell förening med sina rötter i 1920-talet. Tankar fanns då på en museiförening i Vadstena med inriktning på hantverkets historia och en museifond bildades för ändamålet. År 1934 bildades föreningen och sina första lokaler fick man i Udd Jönssons hus vid Rådhustorget, men år 1949 erbjöds man den nuvarande byggnaden, Dals härads banks gamla lokaler. För­eningen har idag drygt 40 medlemmar.

Om museet

Syftet med stadsmuseets utställning är att lyfta fram det vardagliga Vadstena. Arbetet påbörjades 2003 och utställningen vidareutvecklas fortfarande. Museet har varit inhyst i huset sedan 1946.

Ambitionen är att visa de vanliga människornas historia. De kraftfulla inrättningar som kloster, slott och hospital utgjorde har sina egna utställningar på andra håll i staden och får i här därför rollen av fonder mot vilka vardagslivet rörde sig. Museet skall täcka historien från 1400-talet, men med det beskrivna perspektivet är det inte självklart att medeltiden är stadens ”viktigaste” period. Snarare är det så att ju längre tillbaka i tiden vi befinner oss, desto mindre vet vi om det vardagliga. I Vadstena finns många äldre miljöer bevarade och känslan av historiens närvaro gör att förutsättningarna för en stadshistorisk utställning är fina.

Läs mer

Om byggnaden

Museibyggnaden består av två delar: En äldre halva och en yngre halva.

Den äldre halvan är troligen uppförd under 1400-talet, dock senast vid 1500-talets början. Dess ursprungliga funktion är oklar. Tomten och stenhuset såldes på 1550-talet av Arvid Guldsmeds arvingar. Den yngre halvan, bestående av ett rum byggdes under 1800-talets förra hälft. Byggnaden har bl a fungerat som bank innan föreningen tog över lokalerna. Tomten har ett av de förnämsta lägena i det medeltida Vadstena: nära Rådhuset, vid stadens enda torg.

Läs mer

Förutsättningar och förhistoria

Den trakt där staden Vadstena är belägen har bebotts av människor under mycket lång tid. De tidigaste spåren av mänsklig aktivitet är omkring 8 500 år gamla.

Närheten till sjöar som Vättern och Tåkern, liksom den bördiga åkerjorden, har varit viktiga orsaker till att människor uppehållit sig i nejden. Just där Vadstena ligger, bjuder naturen även på en skyddad vik mellan näsen Nässja och Tycklinge. I detta rika område skapades vid 1200-talets mitt ett kungligt gods, Vadstena gård, av Birger Jarl och hans son, kung Valdemar. Godset bildades av förvärvad jord. Omkring hundra år senare donerades gården i syfte att skapa en klosteranläggning. Den inrättades utifrån S:ta Birgittas anvisningar från ca 1370 och framåt. Runt klosterbygget utbredde sig en servicestad. Birgitta Birgersdotters kvarlevor fördes till Vadstena kort efter hennes död 1373. Då hon 1391 helgonförklarades innebar detta snart en ofantlig tillströmning […]

Läs mer

1400 och 1500 – talen – en liten storstad

Man vet att det fanns en romansk kyrka på platsen för S:t Pers kyrka (nuvarande Rödtornet).

Dateringen av kyrkan torde hamna på tidigt 1100-tal och den var med stor sannolikhet knuten till en storgård på platsen. Klostret invigdes 1384 och kom under 1400-talet att bli ett andligt och kulturellt centrum i det medeltida Sverige. Tusentals pilgrimer kom under årens lopp till Vadstena och detta krävde att platsen hade stadsrättigheter. Dessa erhöll man år 1400 och staden växte upp i klostrets skugga. Här fanns allehanda hantverkare – vilket man bl a kan avläsa i dagens gatunamn. I mitten av 1500-talet blev Vadstena åter scen för kunglig aktivitet. Gustav Vasa lät uppföra en borg som av hans söner förvandlades till ett ståtligt renässansslott. Slottet stod färdigt ca 1620 och under den här […]

Läs mer

1600 – 1862 – en stor småstad

Under 1500- och 1600-talen genomgick Sverige, i likhet med många andra europeiska länder, en långsam omvälvning genom skapandet av en stark stat.

Kraftfulla ekonomiska reformer, utbyggnaden av administrationen, och införlivandet av kyrkan var några viktiga delar i förändringen, där städerna fick en viktig roll. Uppdelningen mellan stapelstäder och uppstäder var en av de viktigaste stadsreformerna. Den genomdrevs under 1610-talet och innebar att alla sjöstäder söder om linjen Stockholm-Åbo, från början 13 till antalet, fick rätt till utrikeshandel (stapelstäder), medan övriga städer istället förbjöds att handla direkt med utlandet. Denna reform innebar ett stort avbräck för många städer, däribland Vadstena. Som i många andra städer försökte man i Vadstena ett flertal tillfällen att återfå rätten till utrikeshandel. I Vadstenas fall sammanföll dessutom detta avbräck med stängningen av klostret, något som betydde en motgång för stadens ekonomiska liv. […]

Läs mer

Från 1860 – talet – en småstad

Det tidiga 1860-talet var en tid för reformer, för Vadstena så väl som för rikets övriga städer.

Liberala strömningar i rikspolitiken resulterade i ett första steg mot ett kommunalt självstyre genom 1862 års kommunallagar. Vid ungefär samma tid beslutades också om näringsfrihet och städernas föråldrade skråstruktur fick lämna plats för en ny syn på handel och tillverkning. I Vadstena rådde optimism, möjligheten fanns att ta igen vad som förlorats av fornstor glans. Göta Kanal var invigd och en ny hamn stod klar att ta emot den ökande båttrafiken på Vättern. En smalspårig anslutning till den östra stambanan började byggas och staden var länkad till rikets växande telegrafnät. Många av förhoppningarna kom dock på skam och i Vadstena närmade man sig 1900-talet med en del bittra erfarenheter i bagaget. Förväntningarna på hamnens […]

Läs mer